Äntligen på allvar.

Jag ska inte tjata om det, för det har sagt så många gånger, men vad skönt det är att ishockeyslutspelet har dragit igång. Till slut. Och det märktes ju i går kväll att det gällde så mycket mer. Att det gällde någonting konkret. Radiokommentatorerna vittnade om starka känslor, härlig läktarstämning och stundom fantastiskt spel. Då kommer jag på att jag ju gillar hockey.

Fast det är lite att ta i med en matchserie med som mest sju matcher. Då kan det bli som ett miniatyrscenario à la 55-omgångarsserien; man kan "vila" ett par matcher och gå vidare även om man inte är på tårna med en gång. Segt.